Efter andra världskriget uppstod ett ”kallt krig” mellan USA och Sovjetunion. De konkurrerade om vem som skulle bestämma i världen. Kapplöpning om rymden var en av de projekt som de konkurrerade om. I och med detta ville försvarsindustrin i USA att ett projekt skulle starta som gick ut på att datorkommunikationen mellan datorer skulle fortsätta fungera även om någon förbindelse eller någon dator skulle förstöras. Det skulle inte finnas ett centralt system som kunde slås ut vid till exempel ett kärnvapenanfall. Universiteten i USA ville också ta del av detta eftersom de ville dela forskningsresultat med varandra.
Projektet kallades Arpanet och redan 1969 kunde datorer kopplas samman. Fem år senare var 100 datorer sammankopplade.
I början av 1970-talet började två forskare att skicka filer mellan sig för att kommunicera med varandra. Filöverföringsprogrammet modifierades och anpassades till att kunna skicka textmeddelande bättre och grunden las för den nu idag så självklara e-posten.
1983 börjar protokollet TCP/IP användas. Det är ett system som fungerar lite som Posten. Systemet ger digitala enheter en IP-adress som fungerar som en exakt adress till just en specifik plats (t. ex en dator). All information skickas som ”paket” som inte kontrolleras. Det går snabbare men det finns ingen garanti att allt kommer fram. Systemet är fortfarande det som gäller på nätet.
Hittills var Internet för komplicerat att använda för en vanlig användare. Datorer fungerade på olika sätt och hade svårt att förstå varandra. Det var som när människor talar olika språk med varandra. Engelsmannen Tim Berners-Lee arbetade på Cern som är ett forskningscentrum. Han skapade två av Internets viktigaste hörnstenar 1989.
1) HTML som är ett språk som alla datorer kan förstå.
2) URL som ger alla dokument en egen adress på Internet.
En webbläsare krävs för att läsa dokumenten på Internet.1993 utvecklas en webbläsare med grafik. Det är året beslutar Cern att släppa rättigheterna till WWW fria. Därmed kan systemet spridas över hela världen och användarna ökar i väldig fart. Nu är internet som det vi känner till idag. Nedan en bild på en tidig webbläsare.
