Nyproduktion av kläder kan kopplas till den största delen av all klimatpåverkan under plaggets livscykel. Tittar man på ett genomsnittligt klädesplagg så står fiberframställningen för cirka 16 procent av klimatpåverkan medan resterande produktionen – garnspinning, vävning, färgning och sömnad står för cirka 65 procent.
Totalt sker alltså 80 procent av ett plaggs klimatpåverkan innan det ens nått en butik. Det innebär att den som till exempel köper begagnat undviker de utsläpp och påverkan som kan kopplas till nyproduktion. Det visar på att förlängd livslängd av kläder, genom till exemplet delat ägande, är bättre ur klimatsynpunkt jämfört med ett nyproducerat plagg gjort på återvunnen textil.
Små förändringar spelar stor roll. När plagget inte kan användas längre, kanske på grund av att det är helt trasigt, är det viktigt att vi samlar in all textil. För även om återvinning av textil inte än är möjlig i någon större skala, bland annat på grund av materialblandningar, måste textilen samlas in för att vi ska kunna komma framåt i forskningen kring återvinning. Vi behöver förstå alla delar i textilflödet för att arbeta för ett nytt och mer hållbart system.
I dagsläget är det kommunen som har ansvar för insamling av textil i Sverige. I vissa kommuner uppmanas du lägga textil i brännbart, medan det på andra ställen samlas in separat. I EU:s nya avfallsdirektiv finns krav på separat insamling av textilavfall till 2025. En utredning kring hur detta ska utformas i Sverige pågår just nu, där ett förslag kommer att lämnas i december 2020.
Även om mode- och textilindustrin innebär en lång och global varukedja måste man komma ihåg att den enskilde konsumentens beteende spelar roll. Små enkla förändringar i vardagen, som att låna en klänning av din granne istället för att köpa en ny, är viktiga. Mer medveten konsumtion, i samband med innovation och förändrade system, har möjlighet att förändra en hel industri.
Fördjupning:
Uppgifter: 