Du kanske tror att den där påsen med kläder som du lämnade i containern kommer att bli nya plagg. Men nästan inga kläder som samlas in återvinns idag. Och återvinning är heller inte hela lösningen för en hållbar klädindustri visar forskning.
När din mormor var ung fick antagligen hennes kläder plats på en 40 centimeter lång stång. Idag har våra garderober svällt i takt med trender och pressade priser. Sedan millennieskiftet har svenskarnas konsumtion av textil ökat med 30 procent och det mesta vi köper är kläder. Våra klädinköp är den fjärde största posten i landets koldioxidutsläpp.
Så hur kan vi konsumera mode på ett mer hållbart sätt? Kanske har du hört att återvinning är svaret.
Men nästan ingen textil som samlas in via butiker eller containrar blir till ny textil i form av återvinning. Istället säljs kläderna på second hand eller blir isoleringsmaterial och stoppning i industrin.
Återvinning till nya plagg är fortfarande på testnivå, där tekniken håller på att utvecklas.
Materialblandningen försvårar processen
Plaggen innehåller ofta flera olika material, en strumpa kan bestå av både bomull, polyamid och elastan. För att kunna tillverka nya strumpor av flera gamla så skulle polyamiden och elastanet behövas plockas ut från bomullen vilket är en komplex process.
Och även om plagget består av ett enda material måste det gå igenom alla produktionssteg en gång till och brytas ned till fibernivå. Viskosfibrer kanske skickas tillbaka till Bangladesh där det spinns till nytt garn, färgas och vävs på nytt.
Vi skulle däremot slippa att framställa fibrer men resten av produktionen utförs ju även vid återvinning.
Återvinning måste därför vara sista steget, att förlänga livslängden på de plagg som redan har producerats är alltid ett bättre alternativ. Och även om det uppfinns en bra återvinningsteknik i framtiden så kommer det aldrig att slå återanvändning.
Fördjupning:
Uppgifter: 